Inget har blivit skrivet om arbetarkonsten på länge, inte här och inte särskilt mycket någon annanstans heller. Men för några dagar sedan kom en nyhet: ”Arbetarkonst förpassas från fullmäktigesal” meddelade en rubrik som trycktes i många svenska dagstidningar 18 september 2019. Rubriken och artikeln kom från TT och handlade om Järfälla kommun där kommunstyrelsens ordförande Emma Feldman (M) fattat beslutet att ta bort ett verk från 1984 av Lenny Clarhäll från den viktiga salen. Lenny Clarhäll, framstående skulptör, är mest känd för sitt monument i Ådalen till minne av händelserna 1931. Att hans trärelief i Järfälla heter I Albin Amelins anda och är en bild med mycket rött där man dessutom hittar Marx Kapitalet är helt följdriktigt. Clarhäll har ofta uttryckt solidaritet med arbetarrörelsen och det fysiska arbetets folk i sina verk.
De skandalösa detaljerna. (Klicka för större bild.) |
Men den moderata kommunstyrelseordföranden påstår att: ”Det är en plats där vi fattar demokratiska beslut. Då är det inte lämpligt att ha ett konstverk som är en symbol för antidemokratiska värderingar.” Kanske Feldman som vissa andra moderater också påstår att högern var drivande vid införandet av demokrati och allmän rösträtt i Sverige. Historieförfalskning på många plan, i stort och i smått.
Förresten verkar ingen som skrivit om affären hittills ha noterat varför reliefen heter ”I Amelins anda”. Den består av två trätavlor sammanfogade av utsågade, skulpterade och målade bildelement. Den ena tavlan utgår från Albin Amelins oljemålning Stilleben med gevär från 1942. Både geväret, lerkannan med Amaryllis (den röda blomman syns inte här i detaljen) och Marx Kapitalet kommer från Amelins bild. Titeln står på geväret, och på en liten banderoll kan man också läsa ”TILL MARMAARBETARNAS SEGER” (anspelning på händelserna Ådalen 1931, som både Amelin och Clarhäll skildrat).
Clarhäll säger själv att: ”Det enda som påminner om Marx är den där boken” och ”Det finns ingen propaganda för någon socialism eller kommunism” (se intervju här https://mitti.se/nyheter/konstnaren-tavelflytten-tillbaka/). Det är helt sant. Att Clarhäll använder boken och geväret från Amelins bild behöver inte betyda att hans avsikter är desamma som Amelins. Men historieförfalskning går ut på att avlägsna allt som inte stämmer överens med den egna uppfattningen om historien. Påminnelser om att arbetare skjutits även i Sverige och att det finns andra idéer om ekonomi och samhälle än de som lärs ut på Handelshögskolan stämmer förstås dåligt överens med en borgerlig historiesyn. Detta har nu blivit tydligt i Järfälla. I Sölvesborg har den SD-ledda utrensningen av skandalösa symboler och besvärlig konst varit på agendan en längre tid.
Lämpligt att här slå upp arbetaren och poeten Johan Jönssons dikt/textsamling mot. vidare. mot. från 2016 och att läsa på sidan 195:
Jag skulle gärna bli politiskt representerad. Att någon talar för mig, i mitt ställe, övertar min röst. Men jag tror att den politiska representationens domän är helt slut för samtliga underordnade och maktlösa, utmjölkad i sin sista post- och dödspolitiska moralpredikan och helt approprierad av sekteristiskt troende hyperliberaler. Det går följaktligen inte att resonera förnuftsmässigt med dem. Det lönar sig nästan aldrig att tala. Särskilt inte i poesin, som ju redan Rimbaud, Pariskommunanhängaren, insåg, och drog.
Överdrivet pessimistiskt kan många tycka. Men observera att Jönsson faktiskt talar ändå. (Och han talar mycket och ofta.) Kommunstyrelseordförande Feldmans argument låter som en av de ”dödspolitiska” moralpredikningar som Jönsson beskriver.
länkning pågår till intressant.se